Denise Rudberg är en Stockholmsbaserad författare som debuterade med "Väninnan" år 2000. Under år 2007/2008 var hon programledare för TV-serien Läckberg & Rudberg tillsammans med väninnan och författaren Camilla Läckberg, ett program med författare och litteratur i fokus.
Rudberg har på eget initiativ introducerat genren "Elegant Crime", som enligt bokförlaget Bokus utgörs av "
kriminalhistorier i överklassmiljö, och rymmer allt som behövs för att skapa en spännande historia - makt, pengar, flärd och dekadens.
Huvudpersonen i boken "
Ett litet snedsprång" är Marianne Jidholm, åklagarsekretaren som försakat sin planerade karriär som åklagare för att stötta makens karriär och uppfostra barnen. I seriens första bok är Marianne nybliven änka efter parets långa och svåra äktenskap, kantat av en lång rad otrohets affärer. Relationen har haft en tungt fördömande prägel, genom den socialdemokratiske makens kluvna inställning till Mariannes förmögna överklass bakgrund.
Efter makens död återgår Marianne till sitt gamla arbete, och får där delta i en ny utredningsgrupp med två poliser, Thorsten Ehn och Augustin Madrid, som åtar sig speciellt känsliga fall där ingen information får läcka ut till media. Intrigen utspelar sig Stockholms eleganta salonger, och baserar sig på en en mordhistoria med oklar utgång.
Rudbergs beskrivningar av mäktiga och rika män med hemmafruar från Täby och Lidingö fascinerar, eftersom miljön mer liknar det man förväntar sig hos välbeställda nordamerikaner, snarare än de förväntat jämlika svenskarna. Som läsare utan djupare kunskap om det samtida svenska samhället, speciellt de förmögna svenskarna, läser jag Rudbergs beskrivningar med ambivalent intresse; ytligheten och kvinnornas underlägsna ställning skär i hjärtat hos denna utlandssvensk som förväntat sig mer av människor som ändå har ett val att förverkliga sig själva utan den stora kostnad som man ofta ser utomlands.
Seriens andra bok, "
Två gånger är en vana" har en titel som anspelar på hustrumisshandel som ärvs ner genom generationerna. I denna återknyter och fördjupar Rudberg det återkommande temat av kvinnoförtryck. Det är först i denna bok jag tycker att hon hittar hem i sin stil vars namn "elegant crime" låter lite för konstlat och konstruerat för mig. Här lyckas hon dock skapa en intrig som engagerar och gör att jag sträckläser boken, med miljön som läcker kuliss som inte stör koncentrationen.
Jag rekommenderar dessa böcker för utlandssvenskar; språket är modernt, rappt och befriande fritt från prosa. Texten innehåller också en del nya svenska uttryck som vi som bott utomlands länge inte är helt bekanta med. Det som stör mig är att många av karaktärerna verkar ha en viss nivå av patologiskt beteende i sin attityd till mat och kroppsform. Å andra sidan verkar detta vara ganska vanligt i Sverige, som jag ofta upplever som alltmer bantningsfixerat.
Hur realistiska är beskrivningarna av miljön? Jag kan inte avgöra mer än att säga att den påminner mycket om den man ser på västsidan av Vancouver. Som utlandssvensk förvånas jag över att man kan se världen genom glasögon gjorda av ideal från 50-talet även på vissa platser i Sverige.
Rudbergs stil är mer optimistisk än samtida författare som Liza Marklund och Åsa Larsson, och karaktärerna innehåller mindre av den svärta som man alltid förknippar med svensk litteratur och film. Den finner man istället i handlingen. Hennes hjältinna Marianne är någon man respekterar och vill läsa mer om, något jag ser fram emot att kunna göra i den tredje planerade boken.
