Rimlexikon

Det finns få företeelser som jag och min man hellre fotar än när våra barn sover. Jag älskar att vara med dem, men erkänner skamlöst att jag njuter mest när de precis somnat. Jag ligger kvar en stund, tätt intill dem, och njuter av deras närhet men även tanken på att kvällen med lite egen tid hägrar.

Idag hittade jag ett svenskt rimlexikon. Jättekul! Inspirerad av bilderna ovan och med hjälp av det skrev jag en liten dikt om barnen. Busenkelt, men kanske fusk?

 

Barnagull

Mina söner, barna-gull,

sover nu, med dagen full.

En liten hand, mot min kind.
Hjärtat sväller, min kärlek blind.

Fyra ben, bland med mina två,
täcketrassel, det mjuka blå.

Fulländning, i mitt hus.

Trots alla dagar med mycket bus.

Mitt livs mening på små ben.
Hur kan vi dela en enda gen?

En kopp thé mig nu lockar,

efter städning av era sockar.

En del av mig förblir i sängen,

jag vägrar klippa navelsträngen.

RESURS 1: Skolverkets websajt "Tema Modersmål"

Ett barn lär sig språk när det talas av någon som de tycker om. Ett barn lär sig de språk det behöver. Barnet får ett rikare språk om det möter språket i många olika sammanhang. Modersmålet har stor betydelse för barnets identitet och självkänsla. Modersmålet är grunden för barnets förmåga till inlärning. Barnet lär sig sitt andraspråk och andra ämnen lättare. Det är en stor fördel för samhället att många människor är flerspråkiga.

Detta citat är hämtat från Skolverkets websajt Tema Modersmål. Sidan riktar sig till de som arbetar inom barnomsorg och skola i Sverige. Ambitionen med informationen är att lyfta fram bra pedagogiska resurser och goda tillfällen till möten.

Det som tilltalar mig med sidan, som egentligen inte riktar sig till föräldrar utomlands, är att den informerar om hur modersmålsundervisningen fungerar i Sverige samt presenterar ny svensk forskning av svenska som andraspråk för invandrarbarn. Mycket av denna information kan extrapoleras till vår verklighet utomlands.

I Sverige är modersmålsundervisning är ett eget ämne i grundskolan. Målet är att barnen på ett bra sätt ska tillgodogöra sig arbetet i skolan och samtidigt utveckla sin tvåspråkiga identitet och kompetens. Arbetet ska ske i sådana former att elevernas personliga utveckling främjas och deras självkänsla stärks. De lärare som undervisar i modersmål kommer ofta från samma kulturområde som barnen. Modersmålslärare måste också ha goda kunskaper i svenska språket och om det svenska samhället.

I British Columbia godkänns inte svenska som ämne i grundskolan. Läroplanen skapad av Vancouver School Board pratar om hur viktigt det är att anpassa verkligheten efter alla de barn som har att annat språk hemma (mer än 60% i Vancouver). I realiteten görs ingenting för att ge barnen undervisning i det andra språket, trots att detta överlag påverkar hur bra barnen gör ifrån sig i skolan.

Detta är ännu ett exempel på att man som svensk förälder i Kanada måste vara engagerad och välutbildad i vilka resurser som krävs för våra egna barn. För skolan här gör det inte.

Svenskar i världen (SVIV)

Idag gick jag med i föreningen Svenskar i Världen (SVIV). Jag har tänkt gå med länge. Som SWEA har man till och med rabatt. SVIV är utlandssvenskarnas främsta lobbygrupp. Föreningen representerar den halva miljon svenskar som finns i utlandet. SVIV har bland annat bidragit till att brevröstning numera är tillåten var man som svensk än bor i världen. De medverkade också till rätten att ha dubbelt medborgarskap som infördes 2001. Jättefint tycker jag som har två småkillar med både kanadensiskt och svenskt pass.

Thor sade häromdagen att jag var halvt svensk och halvt kanadensisk. Jag rättade genast och sade att jag var helt svensk. Det kändes ända ner i tårna när vi pratade om det. Inom en snar framtid kommer jag dock att ansöka om kanadensiskt medborgarskap. Varför? Jo jag betalar skatt och lever i Kanada. Ibland stör jag mig grymt på hur gammaldags det är och saknar integrerad politik för både jämlikhet och miljötänk.

Sist jag gick i taket av ilska var när de konservativa kom till makten 2006 och rev upp en nationell dagisreform och ersatte den med ett barnbidrag på  $100 (ca 600 SEK) per månad från att barnet föds tills att det är sex år. Pengarna ska ge "valfrihet" för barnfamiljer i att välja barnomsorg. Valet står mellan dagis, nanny* och att föräldern (läs mamman) ska stanna hemma. Dagis kostar mellan $800 till $1200 per barn och månad. Nanny kostar $1 000-$4 500 per månad beroende på nannyns ålder och utbildning.

*Det svenska ordet "barnflicka" kan inte helt användas här eftersom arbete som nanny är en karriär och inte ngt man gör tillfälligt.

Om man har ett barn har många det på familjedagis som ofta består av ombyggda garage med en dagmamma som har olika grader av kunskaper om barn och engelska. Har man riktig, riktig tur kommer man in på ett riktigt dagis, men de är försvinnande få. Om man har mer än ett barn så blir det oftast nanny eller en förälder som stannar hemma. Vabbandet är en okänd företeelse i Kanada så nanny hjälper mycket under småbarnsåren då man tror att man bor i en Petriskål med allsköns varierade men ständiga infektioner som avlöser varandra.

Sexhundra kronor i månaden ska således jömföras mot en månadskostnad på 6 0000 - 27 0000 för barnomsorg. Genomsnittlig inkomst för män och kvinnor i Kanada är ca $1 800 per månad (ca 11 000 SEK). Bara en tredjedel av hushåll har två föräldrar som arbetar heltid. Kvinnor tjänar 21% mindre än män. När man måste betala lika mycket för dagis eller nanny som man får in i plånboken så är valet ganska enkelt. Dessutom råder det en masspsykos i Kanada under mantrat "Mommy is always best". Detta kombinerat med den stress som småbarnsåren ofta innebär gör att många kvinnor väljer att stanna hemma.

Det som är det mest chockerande i det hela för mig är att jag också som välutbildad, jämlik svenska gjorde det valet. Nu undrar jag hur detta kunde hända?

Hur har du det? Är du utlandssvensk mamma eller pappa och vad gör du/ni?



Källor
http://www.worldsalaries.org/canada.shtml
http://www.conferenceboard.ca/HCP/Details/society/gender-income-gap.aspx