Flerspråkig lässtund

Sommaren har anlänt och familjen försöker återhämta sig från magsjuka.... igen. Kanske harmonin ökar med låg fysisk energi när solen skiner? I alla fall filmade jag barnen under en fin och lugn lässtund innan skolan i morse. Det är kanske en lite lång film (5.02 min), men jag tycker den illustrerar hur naturligt barnen växlar mellan sina tre språk. För mig som förälder är det otroligt mysigt att se storebror läsa för lillebror som inte kan läsa ännu.

Se på klippet Flerspråkig lässtund (ta på hörlurar, annars är ljudet för lågt)!

På Svenska Skolan i Vancouver arbetar lärarna efter principen att man kan bygga barnets svenska läsförmåga på den läsförståelse som lärs ut på engelska eller franska i den vanliga kanadensiska skolan. När barnet börjar läsa på engelska eller franska är det lätt att få barnen att läsa också på svenska. Vi har utnyttjat detta hemma och introducerar omväxlande engelska med svenska böcker.

Just nu läser Thor den andra boken i serien "Diary of the Wimpy Kid" av författaren Jeff Kinney, Rodrick regerar. Fast Thor läser den på engelska, det verkar märkligt att läsa på ett annat språk än orginalspråket om man har förmågan. På svenska har serien den märkliga översättningen "Dagbok för alla mina fans". I Sverige marknadsförs serien till barn på mellanstadiet. I Kanada börjar pojkarna läsa den i åk 2, då de är 7 år. I alla fall på Thors skola där barnen till och med tar med böckerna till skolan och läser dem på rasterna eftersom de är så komiska.

Vilka språk läser dina barn på? I vilken ordning började de läsa sina eventuella olika språk (svenska först eller ett annat språk?) Vilken bok läser ditt barn just nu?

Pratar barn på annorlunda sätt på sina olika språk?

Pojkarna med söööta Hundis & guuuulliga Nallis.

Ibland när jag lyssnar på hur pojkarna pratar på svenska och engelska så tycker jag nästan att de låter som olika personer.

Om de leker med actiongubbar och bilar så är det engelska som gäller med mycket utrop om hur coolt något är, eller imitationer av höga ljud som ska föreställa bilkrascher eller explosioner av ett rymdskepp. Men när mjukisdjuren blir fokus för leken växlar de direkt till svenska. Deras röster blir mjukare och tonen går upp. "Mmm, vad gullig den är!" säger Wilde med nästan falsettröst varpå Thor svarar med sin ljusaste lilla pojkröst "Ja, jag vet, den är så himla sööööt!".

Varför är det så? Jag reagerar också på hur det låter när Thor har med sig kompisar hem hör i Kanada, jämfört med lek med de svenska kusinerna. De låter hårdare och tuffare på något sätt. Jag kan inte helt klura ut det, men hittade en studie som kanske kan ge ett förslag på förklaring. 

Hundis får cheese string vid fikan.

På Frank Porter Graham Child Development Institute i North Carolina har man gjort en studie om hur pappor påverkar barns språkutveckling i familjer där båda föräldrarna arbetar. Om en av föräldrarna är hemmavarande (läs mamma, eftersom pappor sällan är hemma i Nordamerika) borde det vara den personen som påverkar mest. Men här tittade man alltså på hur mycket pappor påverkade sina barns språkutveckling i familjer med två yrkesarbetande när barnet var två och fann att pappor med mer varierat ordförråd ett år senare hade barn som var duktigare på att prata (jag är osäker på hur man hade utvärderat detta).

 Volleyboll i källartrappan, på engelska med pappa. Ibland gäller det att ducka!  

Enligt tidigare studieresultat pratar amerikanska pappor med sina barn på ett annorlunda sätt än vad mammor gör. Pappor pratar generellt mindre d.v.s. färre ord med sina barn, och leker oftare istället fysiska lekar. I samtal med barnen byter konversationen håll färre gånger när den sker med pappa, jämfört med vad som sker med mammor. En annan skillnad är att mammor ställer mer frågor till sina barn. Antal frågor i samtal är något som visat sig stimulera barn språkutveckling och även här hänger papporna inte med. Däremot ställer pappor mer öppna frågor, medan mammor kanske ställer mer enkla ja-och-nejfrågor, vilket helt logiskt borde stimulera mindre.

I vår familj sker samtal på engelska med pappa och samtal med mamma på svenska. Eftersom män enligt studien ovan pratar på ett annorlunda sätt än vad kvinnor gör borde detta inte bara påverka deras språkkunskaper, utan även hur de låter.

I somras lekte barnen ofta pappa-barn med sina tre kusiner från Karlstad. Alla är killar så ingen ville vara mamma. En dag blev det bråk när två ville vara pappa.

"Men kan ni inte vara pappor både två", föreslog jag.

"OK, men jag tänker inte vara kär i Hugo om han ska vara den andra pappan.", svarade Viggo med eftertryck.

Jag skrattar fortfarande över den diskussionen. Underbara ungar! Samtidigt frågar jag mig om killar i Nordamerika leker mamma-pappa-barn lika ofta som i Sverige? Jag tror inte det, i alla fall har jag inte varit med om det när det bara är killar som leker.

Leken tränar barnet på vuxenlivet. I Sverige deltar pappor i barnens liv på ett helt annat sätt än här, vilket speglas i leken. Kanske de också är därför pojkarna låter mjukare på svenska. Man behöver inte vara lika tuff som kille i Sverige. Man får vårda och tycka om djur och människor utan att bli ifrågasatt.

Hur låter dina barn på sina olika språk? Skiljer sig tonen, ordval? Skiljer sig språkval åt beroende på lek? Eller har du barn som låter helt lika på sina olika språk?

Spökvatten - ordet som barn lär sina föräldrar

Foto: Mitt lilla spöke.

Människor är unika. Speciellt barn som inte har lärt sig samhällets och familjens förväntningar på hur de ska tala och uppföra sig. Men ibland liknar vi varandra mer än vad vi tror.

Sista numret av tidsskriften "Språk" tar upp beteckningen "spökvatten". Det sistnämnda är något som frekvent används av barn på förskolan i Sverige. Jag studsar till när jag läser det eftersom jag trodde uttrycket var något som var unikt för Wilde. Varje gång han häller vatten i glaset som precis rymt mjölk utbrister han "Spökvatten!" Och visst ser vatten som är dimmigt av mjölkrester lite läskigt ut.

I Vancouver har Wilde dock utvecklat begreppet spökvatten lite längre. Han leker med oss vid middagsbordet, tar en klunk spökvatten och ropar "Jag är osynlig! Ni kan inte se mig". Mamma och pappa spelar med och letar efter honom under bordet och bakom hans stol. Storebror som tar allt bokstavligen talat, men som nu vet att det är lek och inte verklighet, sitter tyst på sin stol och försöker lägga band på sig för att inte säga att vi visst ser honom. Vid nästa klunk ropar Wilde lika glatt "Nu är jag tillbaka igen!" och skrattar så att han kiknar.

Femåringar lever i en alternativ värld med mycket fantasi och bus. Deras hjärnor är fortfarande som svampar men lever också sitt eget liv. Hjulspåren för det svenska språket verkar finnas i Wildes hjärna fastän han sitter på andra sidan jordklotet och inte går på dagis i Sverige.

Spökvatten. Inget unikt för Wilde men ett tecken på att hans svenska leder honom framåt till samma språkliga slutsatser som barn i Sverige. På något sätt känns det skönt.

Kodväxling. Qu'est-ce que c'est?

Inom lingvistiken pratar man ibland om kodväxling vilket innebär att man växlar mellan språk under samtal. Detta sker oftast bland de som har goda kunskaper i två eller flera språk.

Gustav III, en känd svensk kodväxlare
som införde många franska låneord
i svenskan under sin tid som kung.
(Bildkälla: Wikipedia)

Eftersom min syster bor i Kalifornien växlar vi ofta mellan svenska och engelska. De exempel jag presenterar här skulle kunna finnas i ett av våra många samtal. Dessa skerofast i hög hastighet med så många liknelser och temabyten att folk har svårt att hänga med.

Eva (om en mindre produktiv medarbetar): "Hon är så himla knäpp alltså. Totalt crazy!

Jag: "Vem pratar du om? Menar du Maria, hon som är Vice President för PR ?" (helt seriöst uttalat som Pi Ar)

Eva: "Ja, hon som ansvarar för the whole PR Department".

Jag: "Vad gör hon som är så crazy då?"

Eva: " Sist hon var på mässa ville hon bara festa med modellerna istället för att jobba. Efter sista mötet sade hon, "Can you believe it, they actually thought I was a model?".

Jag " Vad sade du då då?"

Eva: "No, I can't! Hahahaha..... Nej, det sade jag så klart inte. Jag sade bara "Really?"

Det helt påhittade samtalet ovan (Eva skulle naturligtvis aldrig prata på det sättet; hon säger alltid bara snälla saker om människor i sin omgivning) innehåller olika typer av kodväxling. Språken kan växla mellan meningar och inom meningar. De kan även växla inom ord (min trötta hjärna kan inte komma på ett meningsfullt exempel just nu när jag skriver det här, jag ber att få återkomma). Mitt exempel är baserat på ett samtal där vissa repliker har upplevts på engelska. Andra fall av kodväxling sker genom att helt enkelt växla språk utan att man upplevt det på sitt andra språk.

I Sverige verkar kodväxling mellan engelska och svenska vara helt accepterat. I alla fall om man títtar på TV och svenska programledare som inte bara slänger in engelska ord, utan till och med kan byta och helt övergå till engelska ibland. Många av oss som bor i Nordamerika minns fortfarande både Dolph Lundgren och Anita Ekberg som hade stora svårigheter att prata svenska vid hembesök och de negativa reaktioner detta skapade i Sverige. Färgade av detta anstränger vi oss hårt för att undvika användandet av engelska ord och uttryck när vi kommer hem.

Nutidens frekventa kodväxling som sker i svensk media får mig att undra varför jag bemödar mig att hålla mig till svenska när ingen annan verkar göra det? Mot den beskrivna situationen i Sverige finner jag det också fascinerade att våra utlandssvenska barn som växlar mellan språken dock blir betraktade med skepsis. Många talar om växling mellan språk som ett problem som visar att barnen inte kan endera av språken ordentligt när det i själva verket är tvärsom.

"Mamma, har du sett vicken BIG lollipop!"

Det är sant är att barn först blandar sina språk  eftersom de inte helt har lärt sig att skilja på dem. Enligt boken "Life with two languages. An introduction to bilingualism" (Grosjean 1982, Harvard University Press) finns det olika faser i språkinlärningen för ett två- eller flerspråkigt barn. Successivt delar barnet upp språket i vokabulär och uttal.

Det lilla barnet verkar inte syssla med speciellt mycket medveten kodväxling. Men äldre barn och ungdomar verkar använda det på ett mer medvetet sätt. Undersökningar av olika etniska grupper utomlands kan också visa att ungdomar växlar tillbaka till modersmålet när de vill poängtera något känslomässigt. Modersmålet ligger som alltid närmst hjärtat, och kodväxling kan här bli ett effektivt sätt att visa att man verkligen menar något, vilken etnisk grupp man tillhör eller helt enkelt innebära ett uttryck som inte finns på det andra språket. Jag har själv svårt att komma på en översättning av ordet lagom och slänger ofta in det med en påföljande förklaring, om det inte är någon som vet att jag envisas med att även använda det på engelska.

Som vuxna måste vi arbeta med våra egna attityder till att blanda språk. Om vi själva tycker att blandning av språk är ett problem kommer våra barn att uppfatta det och försöka undvika det. Snarare är kodväxling ett tecken på styrka, att man kan två språk väl och att man bara väljer det ord eller uttryck som passar bäst. Om vi accepterar detta innebär det kanske en fördel för våra barns språkutveckling, och att man blir mindre hämmad i sina försök att tala svenska? Vad tror du?

Svenska som modersmål utomlands: Ny Facebookgrupp

Jag har startat en ny grupp på Facebook som heter "Svenska som modersmål utomlands". Den är öppen för alla intresserade, och har under sitt första dygn redan fått ca 70 medlemmar.

Manipulerat foto av Thor som visar honom som
40-åring. Gjort på Science World i Vancouver.

Idén är att öppna upp för debatt och diskussion om svårigheterna att lära sina barn svenska när man bor utomlands. Genom att dela med sig av sina egna erfarenheter och problem kan man sprida kunskap och kanske få feedback på det som inte fungerar.

Vi har redan haft en matnyttig debatt. Det som är speciellt kul är att föräldrar med äldre barn eller unga vuxna säger sitt. Deras historier med facit i hand får mig att undra hur framtiden kommer att påverka mina barns språk?

Jag undrar vad jag kommer att säga i framtiden om Thor och Wilde?

Prata BARA svenska med ditt utlandssvenska barn

Att vara konsekvent är enormt svårt. Jag vet. Mina sömnlösa år har ibland gjort mig otroligt förvirrad och inkonsekvent. Men här kommer några råd från en trött mamma till andra svenska föräldrar som vill att era barn ska prata och inte bara förstå svenska.

Rutiner. Alla vet hur bra barn mår bra av rutiner. Tyvärr är jag en superspontan människa som blir uttråkad av rutiner. Med bara ett barn som var hemma hela tiden var det OK att leva från dag till dag med frekventa resor där många innebar tidsskillnad och jetlag. Med två barn som går i skola och som gör diverse fritidsaktiviteter så skapar rutinerna sig själv. Till min fasa, men också överlevnad måste jag erkänna. Men vissa rutiner måste du skapa själv och vara disciplinerad nog att följa.

VIKTIGA RUTINEN 1: Prata bara svenska med ditt barn
Prata bara svenska med barnet. Inför din partner, dina svärföräldrar, dina vänner. Alla, även om de inte förstår svenska. Blanda aldrig. Jag vet att vissa tycker att detta är oartigt, men förklara vänligt men bestämt att det är viktigt för dig att ditt barn ska lära sig svenska och att det bara kommer att göra detta om det bara hör svenska från dig (även som bebis, svenskrutinen bör börja dag 1 i ett barns liv). Om din partner känner sig utanför, var tuff och skicka dem information om var han eller hon kan ta en svenskkurs. Din partners osäkerhet är inte ditt ansvar i det här fallet.

Svenskan grundläggs direkt när barnet är nyfött. I de fall som den svenska föräldern är hemma under föräldraledigheten är det relativt enkelt. Som föräldraledig och ensam förälder hemma kan man ge svenskan ett rejält försprång genom att hela tiden prata svenska med sin nyfödda och komplett oförstående bebis. Jag vet, man känner sig fånig ibland, men det är viktigt att man ofta pratar med barnet trots att det är pyttelitet och inte förstår.

En pilotstudie av Janet Oh (J of Child Language, 2010) undersökte färdigheterna i koreanska efter en kurs hos vuxna som adopterats från Korea av icke-koreanska föräldrar innan de fyllde ett år (genomsnittlig ålder var vid 5 månader). Resultaten visade att de som vuxna helt utan kunskaper i koreanska hade lättare att identifiera vissa koreanska språkljud än de kursdeltagare som inte hade någon koreansk anknytning. Det börjar alltså direkt. Tänk inte att bebisar inte lär sig. Deras hjärnor är som oprogrammerade små svampar som suger till sig kunskap.

Den silvriga barnkammarboken.

Blanda eget småprat med rim, ramsor och sånger på svenska. Du kan kika på websidan Sagokistan eller köpa böcker som de ur Barnkammarboksserien. Den silvriga Barnkammarboken med tillhörande CD är en favorit för många, inklusive min familj. Själv har jag köpt väskor fulla med svenska barnböcker på mina hemresor. I början behöver du inte ens många eftersom små barn tycker om att höra samma historier flera gånger. Fall inte för frestelsen att läsa böcker som ni fått på engelska. Jag översätter alla böcker på engelska till svenska när jag läser dem.

Om du arbetar och din partner är hemma och mest pratar engelska eller annat språk får du hitta andra strategier. Svenska skolan och svensk au pair kan vara kompletterande ting. Men svenskan lär de sig hemma av dig. Igen, var konsekvent och prata bara svenska från dag 1. Barn lär sig de språk som de behöver. Som arbetande förälder har du deras odelade uppmärksamhet och kärlek när du väl kommer hem, vilket du kan utnyttja till din fördel. Om du kommer hem och pratar engelska eller annat språk med barnet så lär det sig inte svenska. Du kan INTE blanda. Detta är ännu viktigare för dig. Det finns många exempel på att barnet kan lära sig både prata och förstå svenska även om det inte hör det hela tiden. Avsätt gärna egen tid med barnet på kvällar och helger med rutiner där du tar hand om barnet själv. Kvällsbadet och läggdags kan vara ditt och barnets/barnens stund som sker helt på svenska. Men igen, vänta inte med detta tills barnet är 1-2 år. Börja med din nyfödda bebis.

Om du kommit in i en vana av att blanda språk, gör helt omstart. Du kommer att ha en period där det är tufft för både dig och barnet. Men det är aldrig för sent. Jag vet svenskar här i Vancouver som adopterat äldre barn och som bara pratat svenska från dag ett med det adopterade barnet och där det inte varit något problem att lära dem ett nytt språk. Om de kan lära sig svenska, så kan ditt äldre barn även om du blandat dina språk ett tag. Det är inte enkelt eftersom de nu associerar engelskan med dig, men det går. Men du måste städa upp bland de faktorer som påverkar din egen disciplin och motivation.

Vad motiverar dig? Visualisera ditt vuxna barn framför dig och föreställ dig vad det är att du vill att det ska göra. Prata med dig på svenska? Prata med mormor? Läsa på svenskt universitet? Det finns studier som visar att det är större sannolikhet för utlandssvenska barn som pratar svenska att studera i Sverige. Helt logiskt, men deras kunskap börjar med din egen attityd.

Du kan däremot inte tvinga barnet att prata svenska. Du måste hitta vad det är som motiverar dem. Kanske är det en påminnelse om att ditt barn bara kan prata med sina kusiner om det pratar svenska? Kanske du kan hitta ett nyinflyttat svenskt barn som behöver lära sig engelska och som ditt barn kan leka med? Bygg på det som får dem att känna sig stora och duktiga. Skapa en svensk miljö runt dem men var varse att den är baserad på barn som faktiskt pratar svenska (annars kommer de bara att prata engelska). Jag vet föräldrar som gjort omstart med att bara låta barnen titta på svensk TV eller åkt hem till Sverige under en längre period på sommaren för att komma igång. Men igen, börja hela processen med att vara konsekvent med ditt eget språk. Det är svårt, jag vet, men det är bara du som utlandssvensk förälder som kan lära ditt barn svenska.

Flerspråkighet gör ditt barn smartare

När vår au pair Amanda frågar Thor vilket språk han tänker på, måste han fundera ett tag.

"När jag pratar engelska tänker jag på engelska. När jag pratar svenska, tänker jag på svenska", är det eftertänksamma svaret. Det är uppenbart att han aldrig funderat över det. Att hans hjärna kontinuerligt växlar mellan språken. Hans hjärna tränas i att göra snabba byten mellan två likvärdiga språk.

Påverkar detta hans hjärnas utveckling?

Våra hjärnor är omogna när vi föds. Vår genetik ger oss förutsättningar att kunna bli bra på vissa saker medans andra inte ingår i vår naturliga begåvning. Många saker kan tränas upp, men inte alla. Språk är dock ett exempel som vi alla kan lära oss till någon grad.

Nervcellerna utgörs till största del av grå massa i hjärnan. Om man har högre densitet (täthet) i hjärnan av den grå massan så har man oftast bättre förmåga i språk, minne och koncentration.

Ett nytt forskningsområde inom medicin kallas för neurolinguistics och baseras på biologin som språkutvecklingen baseras på. En studie från 2004 visar att barn som har lärt sig ett andra språk, antingen innan fem års ålder eller mellan 10-15 års ålder, har mer sk grå massa i vänster hjärnhalva än de som bara kan ett språk (Mechelli et al, Nature 2004). Skillnaden är mest påtaglig hos de som lär sig ett andra språk redan innan fem års ålder. Barn med fler språk har således en vänster hjärnhalva som fungerar bättre om man bara kan ett språk.

Om du är utlandssvensk och envisas med att lära ditt barn svenska, så blir det alltså smartare.

Titta på den vackra filmen nedan om hur en nervsignal fungerar. Biologi kan vara njutbar om den presenteras på rätt sätt, vilket man har gjort här.