Pratar barn på annorlunda sätt på sina olika språk?

Pojkarna med söööta Hundis & guuuulliga Nallis.

Ibland när jag lyssnar på hur pojkarna pratar på svenska och engelska så tycker jag nästan att de låter som olika personer.

Om de leker med actiongubbar och bilar så är det engelska som gäller med mycket utrop om hur coolt något är, eller imitationer av höga ljud som ska föreställa bilkrascher eller explosioner av ett rymdskepp. Men när mjukisdjuren blir fokus för leken växlar de direkt till svenska. Deras röster blir mjukare och tonen går upp. "Mmm, vad gullig den är!" säger Wilde med nästan falsettröst varpå Thor svarar med sin ljusaste lilla pojkröst "Ja, jag vet, den är så himla sööööt!".

Varför är det så? Jag reagerar också på hur det låter när Thor har med sig kompisar hem hör i Kanada, jämfört med lek med de svenska kusinerna. De låter hårdare och tuffare på något sätt. Jag kan inte helt klura ut det, men hittade en studie som kanske kan ge ett förslag på förklaring. 

Hundis får cheese string vid fikan.

På Frank Porter Graham Child Development Institute i North Carolina har man gjort en studie om hur pappor påverkar barns språkutveckling i familjer där båda föräldrarna arbetar. Om en av föräldrarna är hemmavarande (läs mamma, eftersom pappor sällan är hemma i Nordamerika) borde det vara den personen som påverkar mest. Men här tittade man alltså på hur mycket pappor påverkade sina barns språkutveckling i familjer med två yrkesarbetande när barnet var två och fann att pappor med mer varierat ordförråd ett år senare hade barn som var duktigare på att prata (jag är osäker på hur man hade utvärderat detta).

 Volleyboll i källartrappan, på engelska med pappa. Ibland gäller det att ducka!  

Enligt tidigare studieresultat pratar amerikanska pappor med sina barn på ett annorlunda sätt än vad mammor gör. Pappor pratar generellt mindre d.v.s. färre ord med sina barn, och leker oftare istället fysiska lekar. I samtal med barnen byter konversationen håll färre gånger när den sker med pappa, jämfört med vad som sker med mammor. En annan skillnad är att mammor ställer mer frågor till sina barn. Antal frågor i samtal är något som visat sig stimulera barn språkutveckling och även här hänger papporna inte med. Däremot ställer pappor mer öppna frågor, medan mammor kanske ställer mer enkla ja-och-nejfrågor, vilket helt logiskt borde stimulera mindre.

I vår familj sker samtal på engelska med pappa och samtal med mamma på svenska. Eftersom män enligt studien ovan pratar på ett annorlunda sätt än vad kvinnor gör borde detta inte bara påverka deras språkkunskaper, utan även hur de låter.

I somras lekte barnen ofta pappa-barn med sina tre kusiner från Karlstad. Alla är killar så ingen ville vara mamma. En dag blev det bråk när två ville vara pappa.

"Men kan ni inte vara pappor både två", föreslog jag.

"OK, men jag tänker inte vara kär i Hugo om han ska vara den andra pappan.", svarade Viggo med eftertryck.

Jag skrattar fortfarande över den diskussionen. Underbara ungar! Samtidigt frågar jag mig om killar i Nordamerika leker mamma-pappa-barn lika ofta som i Sverige? Jag tror inte det, i alla fall har jag inte varit med om det när det bara är killar som leker.

Leken tränar barnet på vuxenlivet. I Sverige deltar pappor i barnens liv på ett helt annat sätt än här, vilket speglas i leken. Kanske de också är därför pojkarna låter mjukare på svenska. Man behöver inte vara lika tuff som kille i Sverige. Man får vårda och tycka om djur och människor utan att bli ifrågasatt.

Hur låter dina barn på sina olika språk? Skiljer sig tonen, ordval? Skiljer sig språkval åt beroende på lek? Eller har du barn som låter helt lika på sina olika språk?

Betydelsen av att ha en genomtänkt läroplan på en svensk förskola utomlands

Suddigt kort av läroplanen för
förskolan i Sverige, som Du kan ladda ner.

Vi hade föräldramöte på Svenska Skolan i Vancouver i går kväll. Ett av våra många delmål med 2013 års verksamhet är att skapa en specifik läroplan för förskolan.

Är detta viktigt? Ja det finns massor av skäl. Innan jag radar upp dem så kan jag berätta att jag själv var en av de föräldrar som tog med barnen till Svenska Skolans förskola här i Vancouver mest för att jag längtade efter att dricka kaffe med de andra föräldrarna. Ja, och så fick barnen leka lite och hade alltid vansinnigt roligt. Namnet på vår förskola speglar ambitionsnivån som jag lade mig på; vi kallar förskolan lekskolan.

Där är lätt att ha roligt på en plats man trivs. Svenska Skolan i Vancouver har alltid varit mysig och har mycket social verksamhet som även föräldrarna tar del av. Barnen trivdes med upplägget som innehöll fri lek med leksaker. Förrådet förvandlades till en gömställe av leksaksskatter som de älskade att dyka in i.

Under många, många år (jag gissar i alla fall 15, men kanske längre?) var det samma lärare på vår förskola. Kee Kimmel-Franzén var allas vår darling med sin charmiga, pedagogiska stil, som lärde barnen massor samtidigt som de hade kul. Men så växte Kees egna barn upp och hon slutade.... till vår sorg. Sedan dess har förskolan bytt lärare varje termin. Under de tre terminer som vi har haft hittills utan Kee har det varit stor variation på upplägg och kvalité på undervisningen. Jag irriterade mig på den Montessoripedagogik som fördes under en termin, och som jag inte alls tyckte fungerade för att stimulera barnen till att prata. En annan förälder tyckte att det blev för mycket fri lek, och att lekarna istället skulle vara pedagogiska för att lära barnen svenska. Personligen tycker jag också att pyssel inte alltid är så berikande rent språkligt, och att rytmik är viktigare. Det är svårt för en 3-4 åring att sitta still vilket man måste ta hänsyn till, speciellt för de minsta som inte ens kan hålla i en sax. Denna situation gav upphov till diskussion om varför det är viktigt att skriva ihop en läroplan.

Varför är det då viktigt att ha en plan och målsättning med sin verksamhet?  Jag listar de skäl jag tycker finns. Om Du tycker att jag har missat något eller inte håller med om något, meddela mig gärna i kommentarsektionen sist.

Viktiga skäl till att ha en läroplan för en svensk förskola utomlands:

1. Det förbättrar kvalitén på undervisningen, med pedagogisk modell samt målsättning definierad.Val av passande pedagogisk modell är speciellt viktig eftersom inte alla modeller underlättar inlärning av språk. 
2. Föräldrarna förstår målen med undervisningen, och vad de kan förvänta sig, till exempel att svenskan börjar hemma, och att man inte kan förvänta sig att barnen kommer till skolan för att lära sig grunderna i språket. Skolan berikar och förädlar svenskan, samt lär ut läs- och skrivfärdigheter på svenska till de äldre barnen.
3. Kommunicerar att det finns en målsättning och att mycket förberedelser görs inför lektionerna. Ett problem idag är att en del föräldrar inte prioriterar Svenska Skolan och att vissa barn har låg närvaro. Om vi på skolan blir bättre att kommunicera vad vi gör, och vad vi vill att barnen ska lära sig, blir det förhoppningsvis ett tydligare budskap om att det är viktigt att delta så ofta man kan. Det skapar en professionell stil inför föräldrarna som gör det lättare för föräldrarna att ta skolan på allvar (och inte som jag som mest kom dit för att dricka kaffe). 
4. Skolan och föräldrar får ett verktyg som gör det lättare att kommunicera förväntningar på lärarna.
5. Ger barnen ett första intryck av att skolan är viktig och att de är där för att lära sig och inte bara för att leka (även om det är viktigt med lek för 3-4 åringarna och vi försöker väva in detta i verksamheten)

Sammanfattat tycker jag och många andra på Svenska Skolan i Vancouver att ALLT börjar i lekskolan. Förväntningar, kommunikation och beteende. Bra vanor är lättare att underhålla om man börjar från början. Många studier visar att studieresultat senare i livet beror av den utbildning som sker på förskolan. 

Jag tackar Helena Blomqvist på Svenska Skolan i Boston som var vänlig nog att dela med sig av deras läroplan. Vi ska kika på den samt på den svenska läroplanen för förskolan som även innehåller en passage om svenska som andraspråk.

Temat "kroppen" på svenska lekskolan

Sedan ett par veckor vikarierar jag halvtid på lekskolan som hör till Svenska Skolan i Burnaby. Där sysslar vi med musik, rytmik, enklare pyssel och fri lek; allt med målet att få barnen att prata svenska. En utmaning är att många svensk-kanadensiska barn ofta leker på engelska och därför inte associerar svenska med lek.

Förra lördagen var temat "kroppen". Här kommer en lista med aktiviteter som vi testade. Flera av dessa var förslag som kom från Facebookgruppen "Svenska som modersmål utomlands". Tack till alla er underbara människor!

• Prat om kroppen med hjälp av barnbok med bilder
• Ta med läkarväska i leksaksform och undersök tillsammans var hjärtat och lungorna sitter
• Fråga barnen om vad de har för favoritmat, och relatera detta till mage-tarmkanalen och toalettbesök – alltid populärt ämne hos 3-4 åringar
• Ta fram snöre och visa hur lång hela tarmen är 8-9 meter hos en vuxen. 
• Visa kort film från UR-serien om doktor Karin via webben.Vi använde avsnittet om lungorna och andning Rolig film om en doktor som förklarar kroppen för ett barn som tar in sin docka som är sjuk.
• Gör en övning om lungor och andning. Ställ frågan "när andas man långsamt och när andas man snabbt?". Lägg er först ner och kollar hur ni andas. Därefter står ni upp hoppar och springer allt ni kan på stället. Stanna upp och kolla hur ni andas. Man kan även flika in prat om avslappning och andning, hur man andas när man tex. är arg, ledsen eller när man vill sova.
• Lägg barnet på papper och rita av deras egen kropp. Klistra dit ett hjärta av papper som barnen klippt ut och målat på. Blås upp ballonger och använd som lungor. Efter förslag testade jag även den teoretiska frågan "om du skulle få ett tredje öga, var skulle du sätta det? Detta fungerade inte i min grupp som antingen inte förstod vad jag menade eller bara var för små för abstrakt tänkande.
• Fika med högläsning av boken ”Roliga rumpor i Ruts värld”, nerladdad från Bokus. Inte min favorit p.g.a. märkliga undertoner i historien, men barnen tyckte den var jättekul pga av den kiss- och bajshumor som är med i rik mängd.
• Sjung ”Huvud, axlar, knä och tå”, ”Vippa rumpan affär” och Honkey-tonk som avslutning. 

Ett tips för att få barnen lite mer avslappnade är att förbereda dem med hemsända utubeklipp av de sånger som ska sjungas. Vi testar det i år för att se om vi kan förbättra barnens kunskaper av sångtexter.

Kanske du har andra förslag?