Idag gick jag med i föreningen Svenskar i Världen (SVIV). Jag har tänkt gå med länge. Som SWEA har man till och med rabatt. SVIV är utlandssvenskarnas främsta lobbygrupp. Föreningen representerar den halva miljon svenskar som finns i utlandet. SVIV har bland annat bidragit till att brevröstning numera är tillåten var man som svensk än bor i världen. De medverkade också till rätten att ha dubbelt medborgarskap som infördes 2001. Jättefint tycker jag som har två småkillar med både kanadensiskt och svenskt pass.
Thor sade häromdagen att jag var halvt svensk och halvt kanadensisk. Jag rättade genast och sade att jag var helt svensk. Det kändes ända ner i tårna när vi pratade om det. Inom en snar framtid kommer jag dock att ansöka om kanadensiskt medborgarskap. Varför? Jo jag betalar skatt och lever i Kanada. Ibland stör jag mig grymt på hur gammaldags det är och saknar integrerad politik för både jämlikhet och miljötänk.
Sist jag gick i taket av ilska var när de konservativa kom till makten 2006 och rev upp en nationell dagisreform och ersatte den med ett barnbidrag på $100 (ca 600 SEK) per månad från att barnet föds tills att det är sex år. Pengarna ska ge "valfrihet" för barnfamiljer i att välja barnomsorg. Valet står mellan dagis, nanny* och att föräldern (läs mamman) ska stanna hemma. Dagis kostar mellan $800 till $1200 per barn och månad. Nanny kostar $1 000-$4 500 per månad beroende på nannyns ålder och utbildning.
*Det svenska ordet "barnflicka" kan inte helt användas här eftersom arbete som nanny är en karriär och inte ngt man gör tillfälligt.
Om man har ett barn har många det på familjedagis som ofta består av ombyggda garage med en dagmamma som har olika grader av kunskaper om barn och engelska. Har man riktig, riktig tur kommer man in på ett riktigt dagis, men de är försvinnande få. Om man har mer än ett barn så blir det oftast nanny eller en förälder som stannar hemma. Vabbandet är en okänd företeelse i Kanada så nanny hjälper mycket under småbarnsåren då man tror att man bor i en Petriskål med allsköns varierade men ständiga infektioner som avlöser varandra.
Sexhundra kronor i månaden ska således jömföras mot en månadskostnad på 6 0000 - 27 0000 för barnomsorg. Genomsnittlig inkomst för män och kvinnor i Kanada är ca $1 800 per månad (ca 11 000 SEK). Bara en tredjedel av hushåll har två föräldrar som arbetar heltid. Kvinnor tjänar 21% mindre än män. När man måste betala lika mycket för dagis eller nanny som man får in i plånboken så är valet ganska enkelt. Dessutom råder det en masspsykos i Kanada under mantrat "Mommy is always best". Detta kombinerat med den stress som småbarnsåren ofta innebär gör att många kvinnor väljer att stanna hemma.
Det som är det mest chockerande i det hela för mig är att jag också som välutbildad, jämlik svenska gjorde det valet. Nu undrar jag hur detta kunde hända?
Hur har du det? Är du utlandssvensk mamma eller pappa och vad gör du/ni?
Källor
http://www.worldsalaries.org/canada.shtml
http://www.conferenceboard.ca/HCP/Details/society/gender-income-gap.aspx
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar