Foto: Scen ur Harry Potter eller minne från svenskt Luciatåg? |
Mina vänner meddelade att färdiggjorda hattar i Sverige är 39 cm höga. I Facebookgruppen "Svenska som modersmål utomlands" delade man med sig länken från websidan pyssel.info, som innehöll exakta instruktioner för utförandet.
Jag skulle nog ha läst alla instruktioner och tips innan jag gjorde min version av stjärngossehattar till killarna. Mitt stressade tillstånd samma morgon som luciatåget fick mig istället att strunta i all tillgänglig information. På fotot intill ser ni resultatet. Hattarna blev ca 70 cm höga och pojkarna liknar mer trollkarlar än stjärngossar. Ett av problemen med hattarnas höjd var att hattspetsen höll på att peta ut ögonen på flera av mammorna som var där.
Mammahjärtat klappade stolt över sina fina killar ändå. Speciellt över Thor som gick med i Luciatåget och hade lärt sig Staffanvisan. Wilde däremot fick ett stegvis sammanbrott innan de skulle gå in. Jag såg att ögonbrynen drogs ihop medan de väntade på börja sjunga Natten går tunga fjät. Hatten åkte av först. Sedan gav han mig stjärnan. Därefter var det bara mammas famn som gällde; han ville INTE gå in. Vis av erfarenheten tog jag med honom in för att titta och sjunga med tillsammans med publiken istället. Tvång funkar aldrig i de lägena. I alla fall inte med Wilde.
Barnen var duktiga på att sjunga. Kanske lite duktigare än förr om åren? Vi hade cirkulerat sångerna innan med uppmaningar om att träna innan och jag tror faktiskt att föräldrarna hade sjungit mer med barnen hemma - i skolan hinner man inte lära sig allt.
Imorgon sker det riktiga luciafirandet. De yngre barnen deltar med körsjungande innan de äldre barnen och tonåringarna utför ett mer formellt luciatåg. Ni vet, det med en Lucia istället för tjugo. Fast jag gillar båda versionerna.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar