söndag 29 april 2012

När mamma och pappa inte vill leva tillsammans längre

Förra veckan fick jag ett SMS från en nära vän med en förvarning om dåliga nyheter. Med hög puls och hjärtat någonstans under hakan ringde jag henne, rädd för att någon var sjuk eller hade skadats. Efter en lång intensiv diskussion och flertalet frågor, stod det klart för mig att ingen var döende. Däremot skulle mina nära och underbara vänner skiljas. Beslutet var taget.

Mina vänner arbetar hårt på att skilja sig i samförstånd, så att livet ska bli så enkelt och bra som möjligt för deras gemensamma barn. Jag har sett många kanadensiska skilsmässor på nära håll det sista decenniet. Tyvärr har många av dessa förvandlat den gemensamma relationen till ett slagfält. Speciellt under den fas då man försöker dela upp tillgångarna. Orsaken är ofta den ekonomiska obalans som råder mellan män och kvinnor i Kanada, där mannen tjänar mest, och därför ofta tycker att han har rätt till mer. Lagen definierar kvinnan som den svagare varelse hon oftast rent statistiskt är. En relation som redan är stressad till max stressas ytterligare av debatt om värde av hus och möbler. Två människor som en gång älskade varandra förvandlas till bittra fiender, under diskussioner om pengar med små möjligheter att fungera tillsammans som vänner och föräldrar. Den typ av pragmatiska skilsmässor som finns i Sverige, där man ibland till och med umgås med sitt ex och hans eller hennes nya partner, är ovanliga på denna sidan Atlanten.


Jag är väl medveten att jag i mitt resonemang ovan kunde byta ut hon och henne med han och honom, eftersom den kanadensiska lagen naturligtvis inte skiljer på män och kvinnor. Men i realiteten möter jag få hemmapappor, medan det vimlar av oss hemmamammor. Vänskapliga skilsmässor tror jag oftast sker när det inte finns stora skillnader i tillgångar eller inkomst. I min närmiljö är det också vanligt med stora tillgångar. På ett sätt skulle man kunna tro att det är lättare att dela upp mycket än lite, men det verkar tyvärr vara helt tvärsom.

Samma dag som mina vänner meddelat att deras tioåriga äktenskap är över försöker jag förklara för Thor vad som har skett och vad begreppet skilsmässa innebär. I hans värld är de flesta föräldrar gifta och bor tillsammans. Bland hans klasskompisar finns bara ett barn med föräldrar som inte längre är tillsammans. Inledningsvis tycker jag det är enkelt att beskriva. Jag baserar mitt resonemang på en alldeles för enkel version av att Thors kompis mamma och pappa vill inte bo tillsammans längre, men att de fortfarande är vänner. Thor frågar då varför de inte kan bo tillsammans längre om de är vänner? Jag kontrar med en beskrivning av vad vuxen kärlek är eller vad det kan vara och vad som händer när det inte känns så längre. Till slut har jag krånglat in mig i ett så komplicerat resonemang om kärlek och förståelse att jag knappt förstår det själv. Med 6-åringens typiska korta koncentrationsförmåga börjar Thor prata om något annat, säkert lättad av att slippa undan mammas långa och svårbegripliga monolog.

Jag är också lättad. Det är svårt att förklara vad kärlek är, hur den börjar och hur den slutar. Om någon visste hade nog kärlek och passion sålts receptbelagda på apoteket.


Intressant att veta....
  • Statistics Canada anger att det är ca 38% risk att man skiljer sig innan man varit gift i 30 år.
  • Kanadensiska män är genomsnittligen 29 år när de gifter sig. Kanadensiska kvinnor är 26 år.
  • Om det finns gemensamma barn i äktenskapet är det 73% mindre risk att äktenskapet slutar i skilsmässa än om man inte har barn tillsammans.
  • Efter skilsmässan har bara ca 10% av föräldrar delad vårdnad med minst 40% tid hos båda föräldrarna. Endast 10% av barn med skilda föräldrar bor hos pappan. De flesta bor alltså mest hos mamma (80% av barn).
  • 43% av kvinnor får minskad inkomst inom två år av en skilsmässa, medan samma siffra är 15% för män.
  • Kanadensiska skilsmässor kan lagligen ha tre olika orsaker: 1) Separation i mer än ett år, 2) otrohet, eller 3) fysisk eller psykisk misshandel. En majoritet av skilsmässor (95%) ges för att paret har varit separerade i över ett år.
  • Skilsmässor är på nedgång i Kanada, något man tror beror på att paren är relativt äldre när de gifter sig.
  • En av fem skilsmässor blir långdragna och tar mer än ett år av lagliga förhandlingar att slutföra.
  • Det är dyrt att inte komma överens. En segdragen skilsmässa kan kosta upp till 700 000 SEK.