fredag 4 januari 2013

Mitt hör är blått!

Inget blått hår här men godisblå tungor.
"Nej mamma, jag kan inte lägga mig i sängen och lyssna på boken. Mitt hör är blått!"

"Va?"

"Mitt hör är blått?"

"Jag förstår inte, det ser väl inte alls blått ut?"

"Mitt hör är blå?"

Gapskratt från både Thor och mig, som kämpar vidare med att försöka förstå varandra. Äntligen trillar myntet ner för trötta mamman som gör sitt bästa för att fatta trots en mosig jullovshjärna.

"Aha, du menar att ditt hår är blött?"

"Ja, just det."

Vi fortsätter båda att skratta hejdlöst medan vi hämtar en handduk för kudden. Wilde verkar inte förstår helt vad vi skrattar åt, men fnissar ändå. Ens språk kan bli otroligt kul  när man lever utan svenska referensramar runt sig.