Om bloggaren




Jag heter Lena Normén-Younger. Bäst beskrivs jag som mamma, dotter, syster, fru, hagfôrsing, svenska, Vancouverit, Swea och njutare av det skrivna språket.

Jag har alltid älskat att resa och se nya platser. Utomlands har jag bott i perioder sedan jag var 20 år. Första vistelsen var som au pair i lilla Salenstein i Schweiz 1989. Därefter studerade jag nutrition i Oslo under åren 1992-1993 och Aberdeen under våren 1994. Under min PhD i klinisk näringslära forskade jag i Zeist i Nederländerna under kortare perioder 1997 och 1998, och Marseille 1999-2000. År 2000 blev jag rekryterad till en tjänst som forskare på Unilever Health Institute i Vlaardingen utanför Rotterdam i Nederländerna. År 2001 flyttade jag till Vancouver i västra Kanada där jag forskade på HIV under fyra år. 2005 blev jag konstigt nog hemmamamma. Jag har två söner, Thor 7 år och Wilde 5 år. Idag har jag hittat ny mening i min vuxna tillvaro som lärare i yoga, skrivande och genom volontärt engagmang i organsationer för svenskar utomlands.

Som svensk mamma utomlands vill jag ge mina barn en viktig del av mig själv; mitt språk, min älskade svenska. Språket är nyckeln till deras kultur. Utan att förstå svenska kommer de aldrig kunna förstå helt vilka de är. Jag och min familj bor i den unika, mångetniska staden Vancouver, där 52 % av invånarna har ett annat modersmål än engelska. År 2010 bloggade jag om OS-spelen för P4s räkning, och upptäckte under detta projekt att det egentligen var historier om livet som utlandssvensk, samt utmaningen att få mina barn att prata svenska som jag ville skriva om. Detta har jag tagit fasta på med denna blogg, samt ett projekt som jag driver inom organisationen SWEA International med  namnet "Barn utomlands & Svenska språket". I samband med detta startade jag den oberoende intressegruppen "Svenska som modersmål utomlands"med mer än 800 medlemmar worldwide. Du hitta våra diskussioner på Facebook och bloggar av mig och andra på websidan "Svenska utomlands".

Mitt syfte med bloggen Kanadakorrespondenten har hittills varit att inspirera, upplysa och diskutera svenska som förstaspråk, andraspråk och flerspråkighet samt andra ämnen som rör oss utlandssvenskar. Numera komma jag att fokuserar på personliga betraktelser och historier om livet som utlandssvensk i Kanada.

Vem är du som läser? Berätta! Jag lyssnar gärna.

Lena Normén-Younger

18 juni 2013 i Vancouver, BC

9 kommentarer:

  1. Hej Lena,
    oj va kul att hitta din blogg här genom SWEA Internationals mail!
    Är mamma till en 4-årig pojke och brottas med samma känslor ang. språk och vården av svenskan.
    Ser fram emot att läsa din inlägg.
    Ha en bra dag!

    Marie

    SvaraRadera
  2. I mitt tycke är Vancouver inte unikt. Det finns ju massa länder i nutida världen där det finns etnisiteter från olika delar av världen. De som är unika är t ex nordiska länder. De har en egna, gamla och värdefulla kulturer. Kanske kommer du att inse det en vacker dag..

    SvaraRadera
  3. Hej! Kul att ramla in här hos dig. Jag är också utlandssvensk, gift med en svensk och våra barn är födda och uppväxta utomlands. Och de talar till vår stora lycka bra svenska! Vi har flyttat runt en del genom åren och bor nu i Spanien.
    Ha det!

    SvaraRadera
  4. Hej! Jag är också utlandssvensk och bor just nu i Mellanöstern. Mina killar är födda i Singapore 2006 och 2010. Den lille säger sina första ord nu, blandat svenska och engelska. Den store har klarat ut växlingarna och pratar bra svenska numera. Nu håller han på att lära sig läsa och skriva. När han har klurat ut tekniken på engelska tänkte jag ge mig in i svenskan tillsammams med honom. Så jag behöver alla tips och råd jag kan få!

    SvaraRadera
  5. Hej Lena!

    Tack för en jättetrevlig blogg och facebooksida. Jag hörde talas om dig via SWEA tidningen.

    Jag är även jag gift med en Kanadensare. Vi träffades för läääääänge sen då jag var utbytesstudent på University of Calgary. Sen blev jag kvar där i 8 år innan vi flyttade till London där vi bodde i 6 år. Nu har vi bott i underbara Singapore i ett år.

    Jag har också två pojkar, Oliver "four and three quarters" och Alfred som är två och ett halvt år. Den store pratar bra svenska medans den little pratar en blandning av svenska-engelska-sitt eget språk. Han är jag lite mer orolig över. Jag vill verkligen att mina barn ska vara flytande i svenska så det är fantastisk att höra vad andra utlandssvenskar gör i världen.

    Må så gott!

    SvaraRadera
  6. Hej Lena! Skulle gärna vilja ha kontakt med dig. Jag är journalist och jobbar f.n. med ett tv-program om officiellt flerspråkiga länder, däribland Kanada. Din blogg är superintressant och du är ju i högsta grad inblandad i flerspråkigheten, bl a genom att ingå i arbetsgruppen för svenska som modermål utomlands i SWEA. Och genom att dina barn går i franskspråkig skola.
    Min mailadress är agnetabergljot@gmail.com
    Om du har skype skulle det vara kul att prata med dig också.
    OBS! Just nu befinner sig programmet på researchstadiet, men jag är intresserad av så mycket input som tänkas kan. Och du har säkert en massa kunskaper och idéer som jag kunde ha användning av!

    SvaraRadera
  7. hej!
    ska bli kul att lasa din blogg, aven jag bor utomlands med min familj, i schweiz faktiskt. vi har 3 sprak som vi fightas med, svenska, engelska (maken ar englandare) och tyska.....har ocksa 2 pojkar charlie 3 ar och Theodore 20 manader = )!

    Ar aven en SWEA = )!
    God jul och gott nytt ar!
    Kram Maarit

    SvaraRadera
  8. Hej Lena! Vad kul att se dig igen. Jag vet inte om du minns mig men jag heter Pernilla och bodde med min man och vår son i Vancouver 2005. Då var jag också gravid med min dotter. Du hjälpte mig mer än du någonsin kan ana med en kontakt en gång och jag har ofta tänkt tillbaka på dig med tacksamhet. Idag bor vi i Sverige och Kanada och försöker hitta en väg att förena liven här. Men nu måste jag läsa din blogg! Jag hoppas att vi hörs! Pernilla

    SvaraRadera
  9. Hej Pernilla!
    Oj, det gick en rysning genom kroppen när jag läste det ditt meddelande - jag tänkte på dig bara för några veckor sedan och undrade vart du tagit vägen. Jag minns dig så väl och har tänkt på dig då och då genom åren. Hör av dig på min mejl lnormen at shaw.ca. Jag tar gärna upp kontakten igen.

    KRAM!

    SvaraRadera